Romträsket

Romträsket gavs inte ut förrän 1998, alltså för endast fjorton år sedan, men den skrevs redan 30 år tidigare av Hunter S. Thompson.
Här pratar vi om att ta god tid på sig.
Men Romträsket har faktiskt allt jag tycker om med en bok. Men tvinga mig inte att peka ut det för det kan jag bara inte, det går inte. Jag citerar ett av de bästa meningarna i historien ’’I don’t know much about art, but I know what I like.’’
Och så är det faktiskt för min del med Romträsket. Jag har ingen som helt aning vad det är som fångar mig. Om det är rommen, Paul Kemp, våldet, eran eller rent utav själva typen av författande som fångar mig.
Kanske är det den smutsiga omgivningen, att inte allting är perfekt som jag dras till. Om jag nu tänker efter verkar det vara en gemensam nämnare i alla mina favoriter. Jo, så måste det vara.
Det är såhär jag vill skriva.
Jag vill skriva böcker som de här. Glöm Stolthet & Fördom, glöm Harry Potter eller Romeo och Julia.  Jag vill skriva böcker som Romträsket. Gott folk, jag tror att jag har funnit min förklaring till er. Där har vi det!

Men från det ena till det andra.

Vad jag inte visste, skäms på mig, var att det var Herr Thompson som skrev Fear and Loathing in Las Vegas också. Ska jag vara helt ärlig var Hunter S. Thompson bara ett namn för mig innan jag fann Romträsket i bokhyllan. Namnet var för mig bekant men inte mer än så.
Någonstans, om det var i den här boken eller inte vet jag inte, lade jag märke till följande mening: ’’Skriv om sådant som är för dig bekant’’ och efter att ha läst boken, gjort mina efterforskningar om Thompson så insåg jag att om det är någon som den frasen stämmer bra in på så är det honom. På något vis känns Romträsket så självbiografisk och jag tror att Fear and.. bara kommer bekräfta det för mig när jag väl väljer att läsa den.  För mer av Thompson kommer jag definitivt att läsa, jag har ju hittat en till fantastisk författare som förtjänar många platser i min hylla.
Med det sagt tror jag att vi slutar för den här gången, jag har gett er vad jag vill säga. Ni förstår nog vad jag tycker och jag vill inte göra det här till ytterliggare en enformig berättelse. Ni behöver egentligen inga utläggningar om vad jag tyckte om karaktärerna, egentligen behöver ni inga recensioner alls, ni gör ju era egna uppfattningar. Det enda jag vill ge er genom det är ett forum för diskussioner och kanske ett tips till någon stackare där ute som vrider sig i sängen därför att han/hon inte vet vad som ska läsas härnäst.  Men resten är upp till er.
Trevlig helg!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s