VI MÅSTE SLUTA SES PÅ DET HÄR SÄTTET

författare: Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck
förlag: Gilla Böcker
utgivningsår: 2013
antal sidor: 302

Skärmavbild 2013-10-09 kl. 20.20.34

Hanna är arton år och går sista året på gymnasiet. Hon drömmer om Paris.
Jens är tjugofyra, nyseparerad och har en dotter på fyra år.
Första kvällen Hanna och Jens träffas slår det gnistor nästan direkt men sen blir det inte mer. Förrän nästa gång när Jens helt plötsligt dyker upp på Hannas gymnasieskola som personlig assistent till en elev i hennes klass.
Det är uppenbart att det finns något mellan dem men Jens har ju precis separerat från sin dotters mamma och Hanna, Hanna ska ju åka till Paris direkt efter studenten.

Skärmavbild 2013-10-09 kl. 20.20.20

Jag hade så höga förväntningar på den här boken. Som jag har tjatat om den i snart en månad och som andra tjajat om den.
Till slut kunde jag inte vänta längre utan laddade hem den från Adlibris och sträckläste den under min weekend i Göteborg. Sträckläste 302 sidor när jag var på semester.
Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, vilken duo!
Till en början måste jag säga att jag givetvis hade alldeles för höga förväntningar, som om den här boken skulle vara svaret på alla våra böner och det är den inte… MEN så himla bra!
Språket är så naturligt, det flyter på. Det är ett underbart talspråk i boken, som att vara en tredje person i Jens och Hannas liv. Precis som att allting händer här och nu, på riktigt. Det är lätt att läsa och inte en enda gång känner jag att det hakar upp sig.
Självklart kan jag också tycka att Hanna och Jens hoppar in i något utan att riktigt tänka efter. Precis som jag ser att andra bloggare skrivit så kan jag irritera mig lite på att Hanna inte tvekar lite mer angående det faktum att Jens har barn. Jens är inte heller försiktig och faktiskt ganska dum ibland men det gör ju också karaktärerna så mänskliga. De är så verkliga och här i verkligheten är vi ju inte perfekta, vi hoppar in i förhållande utan att tänka genom det. Det är nog därför jag tycker om Hanna och Jens. Det är nog också därför jag tycker om den här boken.  Punkt.

Annonser

DET BORDE FINNAS REGLER

författare: Lina Arvidsson
utigven: 2012
förlag: Gilla Böcker
antal sidor: ca 187

Mia är fjorton år. Fjorton år och uttråkad. Det enda spännande i den lilla hålan där hon bor är att Mirjam, hennes bästa vän, är kär i Per. Per som är minst lika gammal som hennes pappa.
Ingenting är roligt och Mia kan knappt vänta till hon börjar gymnasiet. Så möter hon Vlad, som har band och egen lägenhet .
Då blir livet plötsligt lite mer spännande men hur ska man göra när man träffar någon? Och hur vuxen är man egentligen när man bara är fjorton? 

Skärmavbild 2013-10-02 kl. 17.44.21Lina Arvidsson använder ett roligt språk! Ett språk som känns helt rätt för tiden. Det finns inte en regel i närheten och det tycker inte jag att det borde heller!
Det som är tråkigt är jag inte känner att boken leder någonstans. Allting leder till ingenting och det känns precis som att cykeln börjar om igen i slutet. Jag irriterar mig också på att Mia faktiskt aldrig säger ifrån när det är uppenbart att Mirjam faktiskt inte behandlar henne schyst. Det finns lite för många karaktärer som känns oklara och ibland är det inte som att läsa en bok utan en blogg skriven av en tonåring. Vilket är bra, det gör det hela verklighetstroget, det är det!
Det roliga språket får liksom väga upp för storyn och det gör ingenting ibland men det är lätt att genomskåda den tunna storyn.
Trots detta vill jag ändå få mer av Lina Arvidsson någon annan gång för att tonen är unik och underhållande samt kanske lite för igenkännande ibland.

text text text.

Skärmavbild 2013-08-26 kl. 13.15.35

Harry Potter och de vises sten

Skärmavbild 2013-08-26 kl. 13.26.53

Stolthet & Fördom

Skärmavbild 2013-08-26 kl. 13.51.12

Vi är inte sådana som i slutet får varandra

Skärmavbild 2013-08-26 kl. 13.52.32

Warm Bodies

Delar med mig av lite härliga utdrag man minns.
Jobb står på schemat hela dagen så trevlig måndag på er!

Elsas hemlighet

Av: Sofi Fahrman
Utgivningsår: 2012
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 442

Så var Elsa tillbaka igen. Det är nu tre år senare och Elsa har ett fast jobb på Bladet plus ett stadigt förhållande med Hugo. Nu verkar det som om Elsa äntligen hamnat på stadig mark.
Men kriser drabbar även Bladet och helt plötsligt sägs Elsa upp ifrån sitt jobb. Men hur ska hon göra? Ska hon berätta detta för någon? Vad kommer hända med modeveckan i New York nu? Hon bara måste åka till New York.
Problemen börjar bunkra ihop sig igen och så till råga på allt så har även hennes ’’wingman’’ Maria gift sig vilket lämnar Elsa kvar som sista singeln i kompis gänget. Visst, hon har ju Hugo men han verkar aldrig fria och nu helt plötsligt verkar det som det är just vad Elsa vill att han ska göra.
Ska allt lösa sig till Elsas fördel till sist?

Så var det den tredje (och förhoppningsvis sista) boken i Elsa-trilogin och nu ska jag ärligt talat säga att jag är trött på Elsa. När jag läste den här boken tyckte jag att Elsa inte alls mognat utan snarare tvärtom.Hon har förvandlats till den där störiga tjejen i klassen som man aldrig skulle vilja umgås med.
I den här boken förstår jag inte henne alls. Jag är trött på all name-dropping och alla galna upptåg som Elsa ger sig ut på. Nu är jag inte ens intresserad hur det går för henne, jag vill bara läsa klart och knyta ihop säcken.Det enda som faktiskt gör boken intressant är Elsas nya väninna Rebecka Sim…Rasmusson, lite nytt blod i boken som rädda Elsa från alla hennes tabbar, som att sno sin nye chefs trenchcoat.
Marilyn Carlsson från bok ett är också tillbaka men fyller egentligen ingen större funktion mer än att vara släkt med Viveka Carlsson, den elaka redaktören på Elegance. En del av boken som ärligt talat mest känns som en ny version av ’Djävulen bär Prada.
Att Elsa dessutom helt plötsligt vill gifta sig gör inte det hela mycket mer roligt och hon känns mest jobbig när hela hennes liv plötsligt figurerar runt att Hugo ska fria och sedan drar till New York när han inte gör det.
Nej första boken var bra och som jag skrev i den recensionen; ’’Ett måste om man är modeintresserad bokmal boende i Sverige’’ men de övriga två böckerna kommer inte riktigt ikapp enligt mig, den tredje känns mest framkrystad. Men gillar man att läsa om Stockhols uteklubbar, fester i LA, relations drama stup i kvarten, kläder och huvudkaraktärer som strular till det gång på gång, är det kanske helt rätt bok för dig.

Den döende dandyn

Läskigt värre! Passar ju bra nu när det är halloweentider. Faktum är att jag läste Den döende dandyn, av Mari Jungstedt, i en solstol i Turkiet, i slutet på augusti. Men så ärlig behöver jag ju inte vara. I vilket fall som helst ÄR detta en bra semesterbok. Jag har väl egentligen aldrig varit så värst förtjust i kriminalromaner men där, under den gassande solen i en bekväm solstol, ett myrsteg till poolen och inte mer än ett stenkast till stranden, tror jag att min litterära repertoar utvidgades. Det var mysigt spännande, absolut!

Det jag gillad emed boken var nog mest miljöbeskrivningarna. Jag har aldrig varit på Gotland vilket retade mig något enormt när jag läste boken. Härliga, idylliska Gotland… Ja, den känslan fick jag.  Och dessutom så kan det ju hända väldigt kusliga och spännande saker där!

Det roliga tyckte jag, som inte precis läst kriminalromaner förr, var att jag mistänkte alla. Alla var i min värld misstänkta för det fruktansvärt obehagliga brott som begåtts på vackra Gotland. Att sitta där, i sin solstol eller hemma i soffan i mörka oktober för den delen, och reda upp brott var faktiskt överraskande roligt! Jag älskar att se kriminalserier på TV och filmer på samma tema. Att läsa om det var nästan bättre. Då fick jag ju själv bestämma hur alla skulle se ut och hur miljöerna såg ut och så vidare. Dessutom kunde jag gå tillbaka i texten om det var något jag inte förstod.

Jag antar att detta egentligen är en helt vanlig kriminalroman, nästan en i mängden. Det finns så många! Men jag rekomenderar er att läsa just denna! I pocketversionen är 354 sidor, välskriven läsning. Mitt tips är: Släck alla lampor, tänd massor av stearinljus, på med myskläder, kryp upp i soffan och njut av denna mysigt, kusliga bok.

 (Det går även lika bra på en strand under vajande palmer)