VI MÅSTE SLUTA SES PÅ DET HÄR SÄTTET

författare: Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck
förlag: Gilla Böcker
utgivningsår: 2013
antal sidor: 302

Skärmavbild 2013-10-09 kl. 20.20.34

Hanna är arton år och går sista året på gymnasiet. Hon drömmer om Paris.
Jens är tjugofyra, nyseparerad och har en dotter på fyra år.
Första kvällen Hanna och Jens träffas slår det gnistor nästan direkt men sen blir det inte mer. Förrän nästa gång när Jens helt plötsligt dyker upp på Hannas gymnasieskola som personlig assistent till en elev i hennes klass.
Det är uppenbart att det finns något mellan dem men Jens har ju precis separerat från sin dotters mamma och Hanna, Hanna ska ju åka till Paris direkt efter studenten.

Skärmavbild 2013-10-09 kl. 20.20.20

Jag hade så höga förväntningar på den här boken. Som jag har tjatat om den i snart en månad och som andra tjajat om den.
Till slut kunde jag inte vänta längre utan laddade hem den från Adlibris och sträckläste den under min weekend i Göteborg. Sträckläste 302 sidor när jag var på semester.
Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, vilken duo!
Till en början måste jag säga att jag givetvis hade alldeles för höga förväntningar, som om den här boken skulle vara svaret på alla våra böner och det är den inte… MEN så himla bra!
Språket är så naturligt, det flyter på. Det är ett underbart talspråk i boken, som att vara en tredje person i Jens och Hannas liv. Precis som att allting händer här och nu, på riktigt. Det är lätt att läsa och inte en enda gång känner jag att det hakar upp sig.
Självklart kan jag också tycka att Hanna och Jens hoppar in i något utan att riktigt tänka efter. Precis som jag ser att andra bloggare skrivit så kan jag irritera mig lite på att Hanna inte tvekar lite mer angående det faktum att Jens har barn. Jens är inte heller försiktig och faktiskt ganska dum ibland men det gör ju också karaktärerna så mänskliga. De är så verkliga och här i verkligheten är vi ju inte perfekta, vi hoppar in i förhållande utan att tänka genom det. Det är nog därför jag tycker om Hanna och Jens. Det är nog också därför jag tycker om den här boken.  Punkt.

Annonser

SAMMANFATTNING SEPTEMBER

Skärmavbild 2013-09-30 kl. 20.53.14

September höll inte upp augustis tempo. Mycket på grund av skolstart men några hann jag i alla fall med:

Böcker jag läste:

Calling Romeo – Alexandra Potter
Austenland – Shannon McHale
Anna & the French Kiss – Stephanie Perkins
From Notting Hill..with love – Ali McNamara
Det borde finnas regler – Lina Arvidsson
Åttio dagar gult – Vina Jackson

Antal e-böcker: 2 st
Antal böcker på engelska: 4 st
Antal böcker på svenska: 2 st

Bästa bok: From Notting Hill with..Love
Sämsta bok: Åttio dagar gult. Fruktansvärt dålig.

Sammanfattning: Temat kärlek fortsätter och den här månaden har det varit kärlek på alla sorts vi från Åttio dagar gult till Det borde finnas regler. Från tonårskärlek till mörk bakom stängda dörrar kärlek. Äntligen fick jag läsa den omtalade Anna & the french kiss och låt mig säga att bedömingen på böckerna den här månaden har nästan varit svart eller vitt förutom Anna där jag blev ovän med mig själv.
Jag har lärt mig att inte ha för höga tankar om böcker innan jag börjar läsa, det har varit mycket den här månaden.
Nu ser jag fram emot ett mer spännande, nagelbitande och udda oktober.  

Tuesday

Skärmavbild 2013-09-17 kl. 21.59.49

Top Ten Books On My Fall 2013 TBR List
Lite sent men bättre det än aldrig!

1.  Calling Romeo – Alexandra Potter
Den här håller jag ju egentligen på med redan. Men den får vara med ändå

2. Ten little aliens
BBC bok (kommer inte ihåg författaren) om den första Doktorn. Gillar titeln. 

3. Torka aldrig tårar utan handskar: Döden – Jonas Gardell
Måste bita ihop, plocka fram näsduken och äntligen få ett avslut

4. Boken om Joe – Jonathan Tropper
Den här har jag haft i bokhylln sedan i somras. Börjar bli dags. 

5. The Silent stars go by
Ytterligare en bok, den här gången om den elfte Doktorn. Kommer inte ihåg den här författarens namn heller , för tillfället för lat för att kolla, tyvärr. 

6. From Notting Hill to New York…acutally – Ali McNamara
Måste få mer av Scarlet, Oscar & Sean. MÅSTE. MÅSTE. MÅSTE

7. Vattenmelonen – Marian Keyes
Den här har jag törstat efter sen jag läste klart om Lucy. Får ta en tur till bibblan snart.

8. Vi måste sluta ses på det här sättet – Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck
Bara titeln är lockande i sig själv!
9. Kodnamn: Verity – Elizabeth Wein

10. Vredens druvor – John Steinbeck

AUSTENLAND

Författare: Shannon Hale
Utgivningsår: 2007
Förlag: Bloomsbury
Antal sidor: 208

“If you were a woman, all I’d have to say is ‘Colin Firth in a wet shirt’ and you’d say ‘Ah.”

Jane har en last i livet; Stolthet & Fördom. Fast kanske inte så mycket Stolthet & Fördom som Mr Darcy. Mr Darcy är den perfekte mannen och räddaren i nöden när alla hennes tidigare förhållande kraschat och efter flera besvikelser är det kanske inte så konstigt att Jane gett upp hoppet helt och ägnar all sin tid åt Darcy.
När en släkting till Jane plötsligt går bort står Jane som arvinge. Men inte till en större förmögenhet utan istället blir hon skickad till England och Austenland. Janes mål med resan blir att åka därifrån med sin egen Mr Darcy.  Men allt eftersom tiden går märker Jane att gränserna mellan verklighet och fantasi blir allt svårare att se. Allt är inte som det ska i Austenland.

OBS! SPOILERS!

Austen-fan som jag är så trodde jag verkligen att detta skulle vara en bok helt i min smak. Och det är det. Till viss del. Jag känner igen mig så mycket i Jane, utan tvekan. Hennes kan jag relatera till men resten går inte alls ihop.
Boken är för kort och de övriga karaktärerna är bara ytliga. Relationen med Martin är svår att förstå och händer på ungefär en sida. Sedan går Jane runt och suktar efter honom resten av boken. Jag förstår att Martin och Mr Nobley ska utgöra någon form av Darcy och Wickham men det håller inte. Vi lär inte känna karaktärerna. Det krävs nästan att du läst Stolthet & Fördom för att förstå karaktärerna och sedan bygga karaktärerna Martin och Mr Nobley på det du lärt dig om Darcy och Wickham i S&F. Hänger ni med? Allt är över så fort och slutet ger mig absolut ingen WOW-känsla för jag får inte lära känna och förälska mig i någon vilket är grunden i Jane Austens böcker att hinna lära känna karaktären.
Till slut, hur mycket jag än kan relatera till henne, så blir även Jane tröttsam och jag hinner knappt uppfatta vad som händer i hälften av boken.
Slutet lämnar kanske ett riktigt Austen-fan inte besviken men i ärlighetens namn hade jag hoppats på något helt annat.
Sen måste jag erkänna att jag såg trailern till kommande film och har byggt upp något utifrån den som inte stämmer alls.
Vill man ha en snabbläst chick lit är Austenland ett bra alternativ men är du Austen besatt tror jag faktiskt att du kommer bli besviken.

VI ÄR INTE SÅDANA SOM I SLUTET FÅR VARANDRA

författare: Katarina Sandberg
antal sidor: 243 (samtliga lästa på en och samma dag)
utgiven: 2013

”I den obäddade sängen finns spår av honom.
Likt avtrycken som bildar en fossil efter miljontals år.
Fragmenten. Fragment av en ryggrad. Fragment av hans ryggrad.”

Cassiopeja Svensson har flytt småstaden för att studera juridik i Stockholm. I Stockholm har hon hittat de mest osannolika vänner som tror att kärleken är allt. Vilket Cassiopeja Svensson vet att det inte är.
För att fylla ut sin fritid bestämmer sig Cassiopeja att hon ska börja spela piano och, som om någon hört hennes tankar, så en dag dyker där upp en lapp på anslagstavlan i trappuppgången. En pianofarbror som ger ut privatlektioner.
Det är bara det att denna pianofarbror är femtio år yngre än av Cassiopeja trodde och plötsligt står hon öga mot öga med den här kärleken henne vänner talar så gott om. 

Katarina Sandberg är tjugoett år gammal, läs. ung. Tjugoett år ung är hon.
Det är ord på ord och så fort jag vänder blad så PANG, då är de där. Orden. Jag läser i timmar hennes bok och förbannar mig över varför jag inte slutar för ibland känner jag att jag inte orkar mer. Jag orkar inte mer kärlek och absolut inte mer av den här kärleken, den som känns så trasig. Jag vill bara skrika: ”Varför gör du såhär mot mig, jag klarar inte mer av detta!” Men jag fortsätter för mitt i allt finns humor, Katarina Sandberg har humor. Men hon har så rätt för i oss alla finns det en Cassiopeja Svensson och Katarina Sandberg skriver bara om den tjejen som finns i oss alla, hon har liksom fattat det och det är kanske också därför det blir så hårt att ta emot. Sedan ska man kanske inte läsa om så mycket smärta på bara några timmar. 243 sidor på bara några timmar. Den här boken borde egentligen delas upp i dagar, bit för bit. För jag är inte helt nöjd för det passar inte i min Dans på rosor-fantasi men det är helt okej ändå. Tyvärr är språket inte nytt utan lätt att hitta här ute i världen för tillfället. Allt ska beskrivas som utdraget ovanför och det ska förklaras på sätt som ibland blir obegripligt som gör att det tar mer. Cassiopeja är rädd för klyschor och språket blir nästan på en klyscha, vilket känns ironiskt. Det är klart att det funkar i en sådan bok som denna men för tillfället känns det inte unikt. Trots detta vill jag ändå buga lätt för författarinnan och säga: Katarina Sandberg, även om jag är något äldre än dig vill jag ändå bli som dig när jag blir stor.

NYA KONTAKTER

originaltitel: I’ve got your number
författare: Sophie Kinsella
antal sidor: 368
utgivningsår: 2012

”Poppy, be honest. How many of my emails have you read?”
I can’t believe he’s asking that!
”All of them, of course. What do you think?”

Poppy ska gifta sig! Men under möhippan på det fina hotellet går brandlarmet och plötsligt inser Poppy att hennes ring, hennes dyra smaragdring, är försvunnen. Med ett löfte från hotellet att de ringer om de hittar ringen ger hon ut på gatan och.. blir bestulen på sin mobil. Förkrossad går hon tillbaka till hotellet och där i en av papperskorgarna hittar hon en telefon. Den som hittar, tänker Poppy och ger det nya numret till hotellpersonalen.
Några sekunder senare ringer det i telefonen. Det är Sam Roxton, dess riktige ägare som nu vill ha tillbaka sin telefon.
Med ett löfte om att vidarebefodra alla hans meddelande får Poppy låna telefonen.
Det går bra ändå tills Poppy börjar lägga sig i hans affärer. 

Det har blivit mycket Kinsella nu ett tag. Låt oss säga att detta är ett riktigt Sophie Kinsella år för mig. Vi kan nästan gå ännu längre och kalla 2013 för mitt chick-lit år. Men det är inte svårt att bli fast när man läser böcker som Nya kontakter.
Det är mycket man känner igen från Kinsellas andra böcker, intrigerna, relationerna, de fräcka kommentarerna som gör att vi älskar karaktärer som Becca Bloomwood och Poppy Wyatt. De är så jordnära, på sitt eget lilla vis. Så lättsamt för själen att läsa.
Självklart har man listat ut i princip åt vilket håll det lutar men som vanligt gör det ingenting för vägen dit är minst lika underhållande ändå. Konversationerna mellan Sam och Poppy är kvicktänkta och jag måste hålla emot för att inte skratta.
Dessutom är bokens slut ett riktigt Hollywood ending, vilket böckerna så sällan ger oss.

Mitt läsår

Så här såg mitt läsår ut 2012. Jag har ju inte läst så många nyutgivna böcker för året så istället blir det ju över det som jag har läst, gammalt som nytt.

Årets viktigaste bok: Niceville av Kathryn Stockett och (även om jag aldrig hann läsa den 2012) Torka aldrig tårar… av Gardell. De är viktiga böcker historiskt och därför blir de också viktiga att läsa.
Årets vackraste: Att vara med henne… av Alex Schulman. Bara så himla fin.
Årets trend:  Fifty shades! Need I say more?
Årets besvikelse: Elsa-trilogin. Inte för att jag hade höga förväntningar men ändå och Fifty Shades – del 3.
Årets långkörare: Fifty Shades- trilogin.
Årets nya favorit: Lucy Dillon och allra mest hennes; The Secret of Happy Ever After
Årets mesta läsplats: Soffan går nog faktiskt om sängen i år. Har varit trött om kvällarna
Årets positiva överrasning: Paris, chérie av Ida Pyk. Förvånansvärt bra skriven!
Årets bästa bok: Starter for 10 av David Nicholls
Bok som jag aldrig läste färdigt: The Hunger Games. Gör ett nytt försök 2013
Bok jag ville läsa men så blev det aldrig av: Sarah Waters – Främlingen i huset och Carolina Gynnings böcker om tvillingar, titeln är som urblåst ur minnet för tillfället.
Årets ögonvätare: Närmst: Niceville
Årets ‘in with the old’: A room with a view av E M Forster.