AUSTENLAND

Författare: Shannon Hale
Utgivningsår: 2007
Förlag: Bloomsbury
Antal sidor: 208

“If you were a woman, all I’d have to say is ‘Colin Firth in a wet shirt’ and you’d say ‘Ah.”

Jane har en last i livet; Stolthet & Fördom. Fast kanske inte så mycket Stolthet & Fördom som Mr Darcy. Mr Darcy är den perfekte mannen och räddaren i nöden när alla hennes tidigare förhållande kraschat och efter flera besvikelser är det kanske inte så konstigt att Jane gett upp hoppet helt och ägnar all sin tid åt Darcy.
När en släkting till Jane plötsligt går bort står Jane som arvinge. Men inte till en större förmögenhet utan istället blir hon skickad till England och Austenland. Janes mål med resan blir att åka därifrån med sin egen Mr Darcy.  Men allt eftersom tiden går märker Jane att gränserna mellan verklighet och fantasi blir allt svårare att se. Allt är inte som det ska i Austenland.

OBS! SPOILERS!

Austen-fan som jag är så trodde jag verkligen att detta skulle vara en bok helt i min smak. Och det är det. Till viss del. Jag känner igen mig så mycket i Jane, utan tvekan. Hennes kan jag relatera till men resten går inte alls ihop.
Boken är för kort och de övriga karaktärerna är bara ytliga. Relationen med Martin är svår att förstå och händer på ungefär en sida. Sedan går Jane runt och suktar efter honom resten av boken. Jag förstår att Martin och Mr Nobley ska utgöra någon form av Darcy och Wickham men det håller inte. Vi lär inte känna karaktärerna. Det krävs nästan att du läst Stolthet & Fördom för att förstå karaktärerna och sedan bygga karaktärerna Martin och Mr Nobley på det du lärt dig om Darcy och Wickham i S&F. Hänger ni med? Allt är över så fort och slutet ger mig absolut ingen WOW-känsla för jag får inte lära känna och förälska mig i någon vilket är grunden i Jane Austens böcker att hinna lära känna karaktären.
Till slut, hur mycket jag än kan relatera till henne, så blir även Jane tröttsam och jag hinner knappt uppfatta vad som händer i hälften av boken.
Slutet lämnar kanske ett riktigt Austen-fan inte besviken men i ärlighetens namn hade jag hoppats på något helt annat.
Sen måste jag erkänna att jag såg trailern till kommande film och har byggt upp något utifrån den som inte stämmer alls.
Vill man ha en snabbläst chick lit är Austenland ett bra alternativ men är du Austen besatt tror jag faktiskt att du kommer bli besviken.

Annonser

Förnuft & Känsla

Även om Jane Austen inte skrev den först så var det Förnuft och Känsla den bok som publicerades först. Det är också den bok (borträknat Stolthet & Fördom) som de flesta läser.
Kanske för att de råkar ta fel i hyllan, vad vet jag…
Jag tror att den här boken, veckans första bok, var den tredje jag läste i raden. Eller nej, det var faktiskt den andra boken av Jane Austen som jag läste.  Efter Elizabeth Bennet och Mr Darcy hade jag ett otroligt sug efter mer och på måndagen stod jag flåsandes utanför biblioteket i väntan på att dörrarna skulle öppnas och jag kunde få låna nästa, nja detta var nog en överdrift men bara en liten sådan.
Den enda bok av Austen som jag hade hört talas om var just Förnuft och Känsla. Jag hade ju sett trailern för Ang Lees film otaliga gånger på tv, ni vet den med Emma Thompson, Hugh Grant och Kate Winslet, så den fick det bli helt enkelt.

Men min första känsla när jag läst klart var besvikelse. Efter Lizzie och Darcys lyckliga slut kändes det nämligen inte rätt att Marianne Dashwood inte skulle få ha samma lyckliga slut (spoiler alert!) men så var det ju inte heller Mariannes kärleksliv som man var mest orolig över utan Ellinors. När man kommit på det så blev besvikelsen inte lika stor, för nu i efterhand så fick ju också Marianne ett väldigt gott slut och det slut hon förtjänade. Men innan jag förstod det så var det nära att Förnuft och Känsla skulle förstöra min bild av Jane Austen, för det var kanske bara en engångs företeelse med lyckliga slut. Kanske var resten av berättelserna lika tragiska?
I Becoming Jane (2007) säger Anne Hathaway, i rollen som Jane Austen den här repliken: ’’My characters shall have, after a little trouble, all that they desire/ Mina karaktärer ska, efter lite problem, ha allt som de önskar’’. Huruvida detta har sagts av Jane Austen är jag till viss del osäker på men just det här citatet tycker jag speglar Förnuft och Känsla väldigt bra. Synnerligen i Mariannes fall och det var också det här citatet som fick mig att inse att de vi tror är fel, inte alltid är det.

När jag väl kommit på allt detta fanns det ingenting som kunde göra mig besviken på boken för allt fanns ju där egentligen, allt som vi som läsare söker i en Jane Austen historia.
Undermedvetet eller fullständigt medvetet så kommer vi nog att välja vilken av systrarna vi föredrar. Ibland undrar jag om det inte var så Austen menade att det skulle vara för att vi själva skulle bli medvetna om vår syn på livet och på kärleken. Kanske är vi förnuftet själv som Ellinor vilket kan hindra oss från att få det vi vill ha eller så går som Marianne på känslan vilket kan skada oss mer än vi trott eller så är vi kanske där, någonstans mellan de båda och då vill hag gratulera för att ha hittat en balans i ditt liv. Du är unik!
Här får vi, mer än i någon annan Austen bok, en massa personligheter kastade emot oss och på alla sätt och vis är det här den perfekta boken att starta veckan med.