Sådär nu byter vi plattform, mest för att jag kan få leka rundor lite mer, följ med mig:
Sådär nu byter vi plattform, mest för att jag kan få leka rundor lite mer, följ med mig:
Top Ten Books I’d Recommend To X Person
(Men jag tänker inte rekommendera till en utan till flera och tänka lite mer i julklappstemat
OBS! viss upprepning av tidigare nämnare böcker kan ske.)
Författare: Den fantastiske Jonathan Tropper
Förlag: Min var Gilla böcker
Utgiven år: 2004
Antal sidor: 365
Joe Goffman är 34 år gammal och har gjort sig en förmögenhet på sin debutbok, ”Bush Falls”. Det är en utlämnande, självbiografisk roman om hans uppväxt, som inte bara blottar hans innersta hemligheter, utan också avslöjar allt han vet (och inte vet) om alla andra i den lilla staden där han växte upp. Detta har inte oroat Joe, inte ens efter att boken filmatiserats med Leonardo DiCaprio i huvudrollen, eftersom han inte varit i sin hemstad på 17 år och heller aldrig tänker återvända. Men en natt väcks han av ett telefonsamtal, som förändrar allt. Joes far har fått en stroke och ligger i koma och Joe måste komma hem. Hämtad från Bokus
Nu har Jonathan och Joe fått mig tillbaka på spåret!
Slutet ja det lämnar mig helt otillfredsställd men helt otroligt så är jag tillfreds med det.
Inte ett enda ord av den här boken känns krystad utan hela storyn flyter på helt okomplicerat. Alla i Bush Falls är sådär trasiga som man vill att de ska vara, alla har de sina skavanker.
Det enda som lämnar mig undrade är alla de där paketen Wayne beställer, tänk om de ändå kunde få fylla någon mer mening. Men det är klart det är inte Waynes historia. Eller? Egentligen är ju inte detta bara Joes historia det är alla i Bush Falls och det är det som är så underbart och bra med den här boken. Alla är så mänskliga och alla felar. Så fantastiskt!
Jag ska säga att jag var mycket skeptisk till Troppers böcker men nu är jag helt omvänd och sitter för tillfället här bakom skärmen och parerar författande av den här texten med att beställa hem hans böcker.
Gör det ni också!
Mina vänner det känns som sist vi sågs var också förra tisdagen. Vad tiden går fort och vad tyst här blivit. Mycket kan bero på mitt febrila letande av boende då jag flyttar till en av Sveriges större städer till årsskiftet. Men nu är vi här igen, tisdag och en lista. Ett tema som passar lilla mig utmärkt. Kanske ska utmana mig själv och faktiskt göra om dem längre fram.
November 12: Top Ten Covers I Wish I Could Redesign
Kanske beror det på att jag inte gillar boken men det här omslaget..ja inte säger det mycket. Himla tråkigt!
Nick Hornbys böcker i alla ära men detta är inte den första boken jag skulle lägga fram på sidorbordet.
Det är tur boken är så bra för det här omslaget skriker daterat. Cred för färgerna dock, sticker ju ut i mängden.
Samma gäller för Mannen som älskade Yngve. Vad ska jag säga. Hade det inte varit för den gula 5 för en tia prislappen hade den kanske klarat testet med nöd och näppe i alla fall.
Ytterligare en Hornby som inte riktigt klarade mitt test. Egentligen beror det mest på ögonen. Hade de plockats bort hade jag nog inte haft något problem med boken.
Detta känns mer som en självhjälpsbok än en fruktansvärt bra Ishiguro bok. Dessutom en sådan självhjälpsbok som man kunde hitta i alla Sök och finn-butiker på 90-talet.
Tyvärr är de flesta omslag till Mankells Wallander böcker totalt intetsägande enligt mig men det här var nog värst.
Tycker även den här boken skulle behöva ett litet lyft. Vet egentligen inte vad de vill säga med omslaget heller.
Agatha Christie i alla ära men det omslaget är ju gjort av ett barn.
Misstänker att det här också är personligt men snälla Marklund böcker med dig själv på. Är det inte en biografi av något slag så känns det mest egotrippat att vara på omslaget. Alla vet ju vem det är så en bild behövs nog inte för att förtydliga.
Top Ten Sequels I Can’t Wait To Get My Hands On
Jag fick den här listan att göra av Elina och det var ju himla roligt. Nu kom den lite efter Halloween och så men jag kör ändå och snälla döm mig inte för hårt, den här genren är inte mina starkaste men jag tackar ju aldrig nej till en utmaning.
Och de snabba lyder såhär:
Ja oktober blev ju inte riktigt så bra som jag hade trott men något hann jag med.
Böcker jag läste:
Vi måste sluta ses på det här sättet – Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck
The Fault in our stars -John Green
Kodnamn: Verity – Elizabeth Wein
Antal e-böcker: 2
Antal böcker på engelska: 0
Antal böcker på svenska: 3
Bästa bok: The Fault in our stars, HERREGUD!
Sämsta bok: Kodnamn: Verity, tyvärr fastnade jag inte alls.
Sammanfattning: Ja oktober har stått ganska still som sagt. Men tack vare alla era förslag känner jag mig redo att gå vidare. Jag ska nu verkligen avsätta tid till att läsa. Prioritera rätt!
Nu ser vi fram emot november (av flera olika anledningar, främst för att det är min månad!) och så tar vi nya tag med nya härliga böcker.
Jag har ju redan en lista jag ska dyka ner i.